Jag funderade på varför det inte dykt upp någon bild denna underbart mulna fredag. Men ack och ve! Vad upptäcker jag?! Jag har glömt att lägga upp ett inlägg idag! Ska kedjan brytas så tidigt? Nej. NEJ SÄGER JAG!

Som plåster på såret så kan jag ge er lite bilder från årets hunnestárevy.

Håll till godo.

 
Jag tror att jag tog den här bilden för att det här stycket dött träd ligger som ett gammalt kadaver, blickandes ut mot vattnet. Det är i alla fall vad jag ser så här i efterhand.

En bild på mig då och då skadar ju inte. Först visste jag inte vem som tagit bilden, men raggsocken (Yllesocke, Emil, håll dig till rikssvenska.) nere i hörnet tillhör en tjej som heter Julia. (Vet detta, för att hon på grund av kallt golv i lokalen hade den udda kombinationen raggsockar och klänning.) En kvalificerad gissning är därmed att hon är upphovsmakerskan.

Januari börjar lida mot sitt slut, och som ni ser är har det inte varit en särskilt "stabil" blogg under dess första månad i livet. Mest beror det på att jag har bilder sedan tidigare som jag väljer att lägga upp nu i början, för att sen visa mer och mer från olika projekt jag tänkt genomföra under årets gång, ni får helt enkelt hålla ut.

De projekt jag än så länge har kommit fram till att jag vill spinna vidare lite på är:

Februari:
- Arkivarbete i mörkrummet.

Februari-mars:
- Projekt Bilverkstad.
- Projekt Ruin.

April:
- Projekt Varbergs Gata.
- Porträttfotografering.

Maj-juni:
- Gatufotografering.
- Projekt Hyllander.

Juni-juli-augusti.. (Jag avskyr Gyllene tider..):
- Bad- och sommarbilder.

Så ser planerna ut just nu. Vad de innebär får ni se tids nog, vissa projekt är jag inte ens säker på vad jag vill få ut av.

Jag har inte kunnat sova ordentligt på några dagar nu. Förmodligen beror det på allt kaffe som pumpar runt i ådrorna i dessa tider då jag hjälper till med Hunnesta'revyn. Från en kopp till åtta om dagen måste ju ha någon effekt, eller?

Natten till igår var inget undantag, och eftersom månen lös väldigt fint i den frostiga natten så tänkte jag att jag lika gärna kunde öva på nattfotografering. Jag tror jag börjar bli bättre på det nu, i alla fall om jag jämför med liknande nattbilder från förra året. Det är ju ingen perfektion precis, men det tar sig.

Ett snabbt foto som jag bara tog från höften när jag var på ett Kafé med en vän. Viktoria, fikakompisen, tycker att det är lite skumt ta kort på barn, och ja, kanske när jag blir 50 kan det kännas lite skumt. Men, tar jag inga spontana bilder kan jag inte bli bättre på det heller.

   

Jag vet inte vem killen till vänster i bild är, men gubben med det regnbågsfärgade paraplyet var en riktigt trevlig människa. Jag gillar när folk bara kommer fram, sätter sig och snackar med en och bara är sådär trevlig. För att hitta sådana människor måste man tyvärr resa över den svenska gränsen, dit där människor inte håller lika hårt på att låta folk vara ifred.
Men vad vet jag, han kanske försökte råna oss, lura in oss i en gränd och slå ihjäl oss. Everyone is a rapist, so you shouldn't trust people. Visst är det roligt när det svenska tvivlet på mänskligheten faller över en, men jag ska nog hålla mig till att han var en Mr. Nice Guy.

   
Den här bilden tog jag i för någon sommar sedan. Det var tidig morgon och jag var på väg hem från jobbet. Morgondisen slöt sig kring Grimetons radiomaster och jag råkade ha min kompaktkamera i bilen. Jag är inte mycket för landskapsfotografering, men den här blev väldigt rätt på många vis. Balanserad och lugn.