Jag vet inte hur många bilder av den här sorten det finns, men å andra sidan behöver inte allt man gör sträva efter att vara unikt. Då finns det risk att man blir, tja, vad vet jag.. Pretentiös?

Jag har märkt att det inte är lika lätt att bli nöjd med en bild när jag använder Aperture, till skillnad från stackars vanliga iPhoto. Det går att fippla med funktionerna i oändlighet känns det som. Ändra en detalj här, en där, osv osv. Det är nästan som att vara tillbaka i mörkrummet på Rosenfredsskolan. Bara det att jag måste lära mig lite på nytt. Trevligt trevligt.