Jag vet inte vad det är som flugit i mig, men sen början av oktober  har jag känt mig hängig och omotiverad. Jag vet inte vad det beror på, men jag vet att det är störande as all hell.. Det blir ju ingenting gjort och det stör mig av den lätta anledningen att jag tagit veckan ledigt just för att få saker gjorda.

Varför? Varför säger kroppen ifrån just nu att den inte orkar med någonting? Att den vill lägga sig i koma. Bara ligga på soffan, kolla på Cinemassacres Monster Madness och gamla svartvita filmer från Hitchcock till Ed Wood. (Filmtips: Psycho och Rear Window är ett par riktigt bra filmer som har åldrats väl, riktigt spännande..)

Visst, jag har inget emot att lata mig emellanåt, men att min hjärna strävar efter att åstakomma något - vilket menas, at this point: Vad som helst! - medan kroppen säger "Näee, vill inte, känner inte för det..." har gjort mig både frustrerad och en smula deprimerad.

Så, jag har släppt alla förväntningar och måsten tills vidare. Det brukar vara det enda sättet att komma på fötter igen. Ta saker i min egen takt, vilket jag alltid behövt. Det brukar bara skita sig om jag sitter och försöker tvinga ut något. Det blir Detox med pepp-musik och glada affirmationer för mig under den här helgen.

I'll be back.

 

Hanna

17 oktober 2011 18:54

Inte kul när det känns så! fast ibland kan det vara bra att bara sätta sig ner och andas och få lite perspektiv på allt som händer runt omkring.
Ha det bra och hoppas att det blir bättre :)

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Emil Eriksson

19 oktober 2011 15:10

Nej, det är förbannat jobbigt när all ork bara tycks rinna ifrån en. Jag hoppas att jag slipper sånt på någon månad.

Såg din Award som du gett till mig. Tack så jättemycket, jag blev väldigt glad, speciellt eftersom den kommer från dig. Jag ska försöka ta itu med den så snart som möjligt. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var längesen sist. Ska jag vara ärlig så har jag lite tappat suget för bloggandet, men jag antar att det inte är så mycket att göra åt. Förmodligen är det för att jag inte har några känslor kvar för den här bloggportalen längre, så det blir att j...

    Här är det som skulle vara min tävlingsbild. Jag tycker ju verkligen att blombilder kan vara något av det tråkigaste som finns. Samtidigt hade jag länge tyckt att det här med fotogram är väldigt coolt och lite unikt samtidigt i samband med a...

Jag nämnde att det är allmän trivsel i att ha en liten fototävling på jobbet, nu vill jag ta tillbaka det igen. Hade det varit så att alla fick vara med och leka i sandlådan så vore det en trevlig liten tillställning. Tydligen är det inte så som jag ...

Jag ligger på latsidan vad det gäller deadlines, vilket allt som oftast inte är till min fördel. Vissa säger att de jobbar bäst under hets och stress, och fast det låter en smula klyschigt så får jag nog räkna mig till en av dem, om de nu existerar. ...