Jag vet inte vem killen till vänster i bild är, men gubben med det regnbågsfärgade paraplyet var en riktigt trevlig människa. Jag gillar när folk bara kommer fram, sätter sig och snackar med en och bara är sådär trevlig. För att hitta sådana människor måste man tyvärr resa över den svenska gränsen, dit där människor inte håller lika hårt på att låta folk vara ifred.
Men vad vet jag, han kanske försökte råna oss, lura in oss i en gränd och slå ihjäl oss. Everyone is a rapist, so you shouldn't trust people. Visst är det roligt när det svenska tvivlet på mänskligheten faller över en, men jag ska nog hålla mig till att han var en Mr. Nice Guy.

   
Det är i sådana här tillfällen som jag faktiskt vill kunna Photoshop. Den här bilden hade varit så mycket bättre om min lillebror inte hade blivit ljusförorenad av solen som lyser genom molnen. Inte mycket att göra åt det nu..

Nämen det klart att med en fix författaridé ska Mr. Honk gå och skaffa sig en skrivmaskin. Det säger ju sig självt.

Min vän A. Honkonen, blivande författare.

Vad vore bättre att börja den här bloggen med än en av mina första bilder som jag framkallat och förstorat själv. Taget med min första analoga systemkamera, Canon AE-1.