En utsikt över Devons vackra landskap. Hit skulle jag med lätthet kunna tänka mig att flytta just för utsikten.. Och vädret..

Jag har under ett tag viljat åka till Varbergs lokstallar för att se om det fanns någon som helst potential till bra bilder just där. Så för några dagar sedan begav jag mig då dit, en tidig morgon - Notera att det kan ha varit eftermiddag för vanliga människor.. - luften var fuktig av dimman som tidigare svept in staden, och som nu höll på att lätta.

Det är något speciellt med blöt väderlek, förutom det faktum att bilderna tenderar att bli snyggare och mer mustiga i färgerna. Det är något med dofterna.. Vått tegel, mylla, komposterande löv.. Ahh. Hade den lukten funnits på flaska hade jag köpt den.

Något annat jag blir sjukligt fascinerad av är förfall av alla de slag, men främst förfallna byggnader. De får stå tills dess att de är bortom all räddning. Det är intressant att se hur naturen med tiden nöter ner allt till ingenting. Tack naturen, tack lata människor.. Jag skulle aldrig tycka att de här byggnaderna var intressanta om inte de var i just det här skicket som de är idag. Bohemiska och farliga, för man vet aldrig riktigt var man har dem. De kan rasa samman när som helst.

Jag ser fram emot att fotografera här på riktigt och snart. Tills vidare får ni hålla till godo med de här mobilbilderna.

 
Knäppte den här bilden en tidig septembermorgon i slutet av ett bilrondspass på jobbet. På något vis känns det som att färgerna skulle kunna vara direkt hämtade ur den gamla Hitchcock-filmen "Fåglarna". (Även fast den här komprimerade bloggversionen inte riktigt gör orginalet rättvisa. Det kanske blir bättre om du förstorar upp den)
Hur som helst är det här en av få bilder som gör sig bättre i färg än svartvitt, tycker jag. Fast det kanske beror på att jag är en sån sucker för Hitchcock. (No pun intended..)